Svarta Madonnan

Det blir den Svarta Madonnan av Marceille som denna gång öppnar vårens alkemiska resa till syfrankrike i maj och som inviger oss i hennes mörka men också gyllenskimrande hemligheter. Vi kommer här tränga djupt in i prima maters och Svarta Isis mysterier bortom slöjan. I denna hemlighetsfulla kyrka finns också förbundsarken gestaltad – arken som i alkemin just rymmer gudinnans/ Schekinas skaparmateria.  I kyrkan kommer vi ceremoniellt arbeta med förbundsarkens skaparmateria (den finns avbildad på en av medaljongerna och vissa tror att den kan ha funnits i dolda valven under kyrkan en gång i tiden) Vi knyter här an till de mysterier som förmedlades av kung Salomon och drottningen av Saba när vi söker uppenbara Arken.

Vi kommer också att besöka gudinnans helande källa som sägs läka synen och även öka vår möjlighet till att se gudomliga visioner…

Vi hoppas detta blir en helt magisk och makalös start på denna alkemiska pilgrimsresa in i den levande gudens hemliga väg som avslutas med  hans kröningen av gudinnan. Det alkemiska bröllopets väg!

 Den svarta Madonnan är i alkemin en gestaltning av det gudomliga urmörkret. Men det är en mörk mylla likt prima materian som kan föda fram och skapa mirakulösa ting på jorden. Hon är lumen naturae – naturens ljus och själva gnistan i skapelsen. Den Svarta Madonnan är också umatrisen i det alkemiska magnum opus – det stora arbetet, och genom att behärska hennes saltprincip kan alkemisten till slut med gudomens hjälp föda fram de vises sten.

Visdomens svarta mångudinna, som i det alkemiska verket Aurora Consurgens syns stående på den mörka materians sfär, bär universums två motsatser i sin livmoder, symboliserade av de två ormarna som ringlar sig likt en caduceusstav.
Gudinnan bjuder in oss i de mörka mysterierna genom sin skönhet och sin väldoft. I den esoteriska läran benämns hon Sophia som betyder visdom. Hennes uppenbarelse beskrivs i de apokryfiska Tomasakterna: ”Hon är strålande av en skimrande skönhet. Hennes klädnad är som vårblommor, en doft av sötma dunstar från dem. Sanningen vilar på hennes huvud.”
När vi närmar oss gudinnan följs emellertid det underbara mötet med den sköna Sophia av ett fall ner i den djupaste sorg som i slutändan utgör en del av Gud Moder själv. Vi har då trätt in i det svarta sorgeflor som täcker gudinnas ljus. Moderns slöja över sin strålande uppenbarelse hindrar människan att förtäras av hennes oerhörda energi. Den svarta sorgefloden förmedlar det heliga vatten som löser upp pansaret runt det av lidande och smärta förhärdade mänskliga hjärtat.För där ditt hjärta är där finns också skatten…