Den heliga galenskapen är fullbordad
Det blev en galen men helig afton i går på Sophiatemplet!
Vi gick ut hårt och ökade sen…
Livets och Dödens ormar i Paradisets träd härbärgerades under våra fötter för att sedan tvinnas längs med staven och ryggraden som den heliga djedpelararen.
Gudinnetjänsten öppnade med en annorlunda vuxensaga som gestaltade hur Rödluvan kom till jorden och transformerades till oraklet och hur vargen som den mörke ängeln blev till lammet som öppnade de sju inseglen.
Alla fick sedan liksom dåren begrunda sitt mål i livet och oraklet profeterade hur vi skulle finna vägen dit och inte synda dvs.”missa målet”.
Därefter öppnade vi alla upp portalen till det kreativa urkaos där galenskap och helig poesi flödade ur alla munnar och allas själar – helt fantastiskt – för att slutligen röra oss in mot stormens stilla öga och unisont deklamera Visdomens juvel.
Därefter vaknade Dundret – det perfekta medvetandet i en galen och vidunderligt helig skepnad:
För jag är kunskap och okunskap.
Jag är skam och djärvhet.
Jag är skamlös; Jag är skamsen.
Jag är styrka och jag är rädsla.
Jag är krig och fred.
Uppmärksamma mig.
Jag är den som är vanärad och den stora.
Avslutningsvis drack vi heligt elixir till hjärtats heliggörande: Svarta Madonnan, Enhörningen, Det alkemiska bröllopet och Akademins egen absint.
Tack till er alla som var med och bidrog med ert hjärtas längtan och er kreativa urkraft! Kunde inte ha önskat oss en härligare grupp!
En galet stor och helig kram från Rödluvan/oraklet och vargen/lammet!
Utdrag ur Rödluvans transformation från gudinnetjänsten
Det var en gång ett väsen som levde i den höga etern i ovan och bar vingar likt en ängel. Detta väsen levde i endräkt och i kärlek. Men så vid en given punkt infann sig en plötslig längtan… en längtan efter att få uttrycka denna kärlek – en vilja att älska och bli älskad.
En röst hördes då i ovan:
– Det du söker finner du på jorden långt där nere. Det tyngsta klotet som i rymden vandrar.
Det av eros uppfyllda väsendet beslöt sig så för att stiga ner och söka denna kärlek. Det enda pris som fanns att betala var förlusten av de gyllene vingarna.Men i gengäld skulle det ges en ny klädnad, i den rödaste sammet och med en magisk luva.
Och vid nedstigningen på jorden fick hon därför namnet rödluvan….
(hopp i sagan)…Men så en dag har Rödluvan helt enkelt fått nog av kaos och rädsla och bestämmer sig för att konfrontera det hemska odjuret och när Vargen kastar sig fram…
– Aaargh! Rödluvan vänder sig om och ser in i odjurets ögon.
I vargens mörka ögon ser hon sin egen djupa sorg och smärta och hon ser hela tillvarons separation. Och med ens minns hon varför hon steg ner på jorden… för att uttrycka kärlek… och hon omfamnar vargen och ber om den mörke budbärarens välsignelse.
– Klarar du det?
– Ja!
Mörkrets makt omsluter och förgiftar hela hennes väsen. Thanatos krafter utmanar henne men hon övervinner dödsdriften och erhåller de svarta vingarna i gåva…
(hopp i sagan)
… Profetissan som hon nu i djupet av sitt hjärta var kände både eros och thanatos i sitt högsta och sitt lägsta uttryck och med de två krafterna kunde hon likt oraklet uppenbara den heliga galenskapen. Hon hade kaosormen för att upplösa tillvaron och polormen för att åter göra den manifest men egentligen var de två sidor av samma orm – enhetens merkuriala orm. Och så gick det till när oraklet kom jorden.
Av Katarina Falkenberg
”Jag har gett upp dualismen, jag har sett att de två världarna är en; En jag söker, En jag känner, En jag ser, En jag kallar. Jag är berusad av Kärlekens bägare. De två världarna är bortom mitt förstånd.J ag har inget annat ärende än att festa och rumla. ”
Rumi
Till fots fick jag gå genom solsystemen, innan jag fann den första tråden av min röda dräkt. Jag anar ren mig själv. Någonstädes i rymden hänger mitt hjärta, gnistor strömma ifrån det, skakande luften, till andra måttlösa hjärtan.
Edith Södergran
Tempelprästinnan 2013-11-12
