Månadsarkiv: oktober 2011
Den Svarta Madonnan
Den Svarta Madonnan är ofta förkommande på kristna kultplatser, som tidigare haft en hednisk gudinnekult. Ett exempel på det är den dyrkan av gudinnan Cybele, som förekom på den plats i Saintes Maries de la Mer i Camargue, där sedan kyrkan byggdes och St Sarahs tillbedjan uppstod. Romernas namn på St Sarah i staden där Maria Magdalena och hennes följeslagare enligt traditionen ska stigit i land, är talande nog Sara la Kali, vilket knyter an även till den hinduiska gudinnan Kali.
Det faktum att den Svarta Madonnan har tydliga föregångare hos förkristna gudinnor, som exempelvis den egyptiska gudinnan Isis, gör att den Svarta frun älskas också av de som annars skyr kyrkan med tanke på den ofta förekommande dogmatisk hållningen rörande både gudinnans roll i kosmos och kvinnans roll på jorden.
Isis och Cybele anses, likväl som den Svarta Madonnan, inte bara vara det gudomliga barnets moder, utan ses också som mänsklighetens moder. Gudinnas medkänsla för människornas sorger och lidanden är obegränsad för hon älskar hela mänskligheten lika mycket som det Jesus- eller Horusbarn som kan ses sittande i hennes knä när hon intar sin plats på tronen.
Den Mörka Modern inspirerar oss till att vara alkemister och försöka förena den ljusa solen ovan med materians mörka sol niger och ena fullmånens upplysthet med Svartmånen. Genom sin nådefulla svärta visar hon att tillvarons mörka sida är lika viktig som den ljusa, för att människan ska kunna uppleva harmoni och balans. Hon förmedlar insikten om det gudomliga mörkrets roll i den kosmiska dansen mellan motsatserna.
Den svarta Madonna är en gestaltning av det gudomliga mörkret. Men det är en mörk mylla likt prima materian som kan föda fram och skapa mirakulösa ting på jorden. Hon är lumen naturae – naturens ljus och själva gnistan i skapelsen. Den Svarta Madonnan är också umatrisen i det alkemiska magnum opus – det stora arbetet, och genom att behärska hennes saltprincip kan alkemisten till slut med gudinnans hjälp föda fram de vises sten.
Tempelprästinnan 2011-10-20
Helandets änglar och den nya tiden
Onsdagens ängel är Rafael vars namn betyder Gud läker. Rafael är läkekonstens ängel och åkallas vid olika former av healingarbeten. I islam är Rafael den ängel som blåser i hornet som signal på att domens dag har kommit. Rafael förebådar därför den gamla världens och matrisens fall inför skapelsen av den nya världen och människan. Av det kan vi lära att domens dag inte är en process att frukta utan att den förebådar en ny helare värld och tid och därför övervakas och igångsätts av helandets ängel. Rafael menas också vaka över livets träd i Edens lustgård och är därmed beskyddare av det mysterier som rör de fullödiga krafterna som vi människor förlorade genom fallet. Genom samarbete med Rafael kan vi invigas i helandets konst på djupet och människan kan på så sätt återfå sin ursprungligt enhetliga prima materia och åter bli hel.
Rafael arbetar nära ärkeängeln Mikael och tillsammans kan de åkallas för att läka ut det som gör ont inom oss och i skapelsen i stort. Dessa mäktiga ärkeänglar har kompletterande krafter som hjälper oss att låta det gamla dö för att föda fram vårt sanna jag, vår sanna själ och kropp. Mikael och Rafael är härigenom väktare av den alkemiska processen där vi föds, lever, dör och föds på nytt igen i detta livet. Som alkemister i det alkemiska magnum opus söker vi förädla vårt material till fullo och med änglarnas hjälp blir allting så mycket lättare och gynnsamt. Så ta hjälp av dessa mäktiga krafter som bara väntar på ditt kall.
Om du vill göra egna tinkturer infuserade med Rafaels och Mikaels krafter så erbjuder vi starkit i alkemins ädla konst. Se under fliken elixir för ytterligare information. Det finns också färdiga Rafael och Mikael elixir samt tillhörande salvor till försäljning.
Så må Mikael och Rafael och även Uriel och Gabriel stå dig bi i alla livets processer!
Alkemiprästinnan 051011