Diana Lucifera bar ljuset i natten när vi vandrade in i urmoderns berg på jakt efter den högt värderade prima materian under onsdagens salong. I den djupa myllan fann vi vad vi sökte – fröet til guldet – som också gestaltas som den alkemiska dubbelhövdade rebisen.

I jordens innandöme väckte vi upp jordens egen musa – den tysta Thalia som slumrar likt Schekina i sin jordegrav tills människan med ljusbärerskans hjälp kan väcka henne till liv. Likt alla muser är hon dotter till Mnemosyne – minnets gudinna och till Zeus. Muserna kan därför få oss att minnas vår historia och vårt ursprung och kan på så sätt åter få tillgång till alla våra forna gåvor och talanger. I den tysta Thalias fall kan det handla om hågkomsten av gudinnans, änglarnas och sedmera människornas fall till jorden. Jordens furste – Asmodeus som först initierat fallet i vårt eget väsen förmedlade nu kunskaper om detsamma. Med fallet i minnet steg vi åter upp ur underjorden.

 Väl ovan jord igen påbörjade vi uppstigningen mot månens insegel med att invokera månens ärkeängel – Gabriel. Aftonens salong inleddes genom att vi fick fallet från ovan gestaltat  både genom Ett drömspel av August Strindberg, där Indras dotter stiger/faller ned på jorden och genom fallet som Ärkeängeln gör i filmen Gabriel. 

 Med Gabriel åter vid vår sida föredrogs det om Lunas roll i människans alkemiska arbete. Sedan tog vi hjälp av månens musa Clio och  gjorde  en rening och upplysning av månens sfär för att därigenom bygga den första våningen på vårt Olympiska torn. Clio är historiens musa och hennes namn berättar att hon kan göra en människa erkänd för de handlingar hon gjort som förändrar historiens gång till det bättre för männskligheten och skapelsen i sin helhet. Clio får också människan att minnas sin egen historia så man frigöra sig från de negativa mönster som finns med som ett band som låser fast människan i det förflutna. Clio är också den episka konstens och retorikens egen musa.

Helgad vare Clio!

Clio sjöng, ackompanjerad av Orfeus vemodiga flöjttoner, sin sång till mångudinnan:

Måne, nattens drottning, måne, mörkrets ljus.

Du är tidens moder över liv och jag ber dig giv oss frid.

 Ljusets bärarinna, färdas genom natten.

 Du är tidens moder över liv och jag ber dig giv oss frid.

Vi avslutade denna lunariska afton med att dricka Alkemiska Akademins nytillverkade elixir – Musan Clio och Lunas elixir i gemensam andakt.

Nattens drottning, när du kastar din skugga,

du samtidigt manar din ljusa syster att återvända.

Vi tackar dig för denna rit och för ditt helande mörker.

Mörka gudinna, syster till Dagen, heliga Drottning av Natten,

Vi tackar dig för din välsignelse och ber om nåd.

Diana Lucifera – som den sanna ljusbringare hon är – bär nu ljuset i sin fackla och guidar oss inför fortsatta processer tills vi möter hennes solige broder Apollon tillsammans med Venus upp på Olympens berg. Samma berg som vi startade aftonen med att gräva oss djupt in i. Inom alkemin har man måttot:

V.I.T.R.I.O.L. Visita Interiora Terrae Rectificando Invenies Occultum Lapidem. Besök det inre av Jorden och genom reningar skall du finna den fördolda stenen.

Vi arbetar i denna salongsserie med att häva fallet och planerar en uppstigning genom de sju planeterna till fixstjärnornas sfär för att på så sätt bygga upp tornet som förenar människan med det gudomliga.

Välkommen att följa med på denna resa! Nästa gång är det merkurius tur den 20 mars. Prästinnan påbörjar arbetet med de nya elixiren som ska fyllas med kraften från den andligt transforamtiva agenten – Merkurius och med planetens egen musa. Elixirens merkur ska först tillredas i den alkemiska kopparsvanen och sedan beredas med örter för att silas inför nästa Merkuriussalong då all kan hända i sann merkurial anda.

Hoppas vi ses då!

Tempelprästinnan 2012-02-24

One Response to “En lunarisk och luciferisk afton”

Din Bild