Gaia som de vises sten

Om vi vill förändra jorden kan vi inte vänta på ett event eller som det hette tidigare i kristna kretsar ”the rapture” som kommer omskapa allt för då kommer troligen inget att ske… Vi måste själva vara materialet som ska omskapas och medskapare till det gudomliga i den transformativa processen.

Att vänta på en uppstigning eller liknande är inget nytt fenomenen och den sägs alltid komma snart… men när det utlovade inte händer just på grund av väntan istället för handling och alkemisk transformation av sig själv så kommer ett nytt fenomen som flyttar fokus.

Skriver inte detta för att såra någon utan för att detta fenomen bekymrar mig och kanske just är det som hindrar oss att skapa paradiset på jorden?

Rörelsen är också alltid starkt dualistiskt och förmedlar att man måste släppa sina rädslor. Men rädslor kan man inte bli av med för att man måste utan genom ett djupgående arbete med sitt eget mörker, trauman och mönster. Det finns inga genvägar till upplysning…

The event och liknande domedagsprofetior skapar också mycket rädsla för om man inte är andligt upplyst så kommer man inte med utan blir kvar eller förflyttas någon annan plats. Det sägs att barnen kanske inte kommer med och liknande ting. Detta är starka försäljningsargument och i grunden hot för att om man inte följer med eller missionerar till sina närmaste så kommer det sluta sorgesamt.

Ofta baseras information på kanaliserat material som förmedlar en stark vi och dom dualitet. Liksom är fallet med våra exoteriska världsreligioner till skillnad mot den esoteriska traditionen som söker ett alkemiskt enhetsperspektiv. På det sättet är denna nya andlighet ännu en dogmatisk makt och rädslobringande faktor trots budskap av ljus och kärlek. Precis som de dogmatiska religionerna.

Jag tror att störst av allt är kärleken och gudomens essens och uttryck är kärlek. Denna kärlek kan vi rikta mot våra egna sår och oförlösta rädslor så att en verklig transformation kan ske. Denna kärlek kan vi rikta till våra medmänniskor utan dömande och hårdhet. Denna kärlek kan vi rikta till jorden och se att bara för att vi är i de fysiska dimensionerna så hindrar det inte alla andra dimensioner att närvara. Vår fysiska kropp är vårt tempel för den gudomliga gnistan. Den tunga materian är en gåva till våra änglajag att verka genom och skall vi förändra världen tror jag mer på att omfamna allt vad vår jordiska existens bjuder på i stället för vänta på en uppstigning (eller flykt från svårigheter i jordelivet) som många ggr utlovats men ännu inte skett…

Så låt oss använda de krafter som just nu underlättar transformation till att tillsammans vara medskapare i Gaias omvandling till den strålande juvel och de vises kosmiska sten som hon faktiskt är!

 Gaia sedd från rymden

Comments are closed.

Din Bild