Archive for november, 2019

MAGI ALKEMI , PILGRIMSRESOR, LIVSDRÖM

Under oktober var vi på en både mäktig och så härlig invigningsresa med Alkemiska Akademin till Portugals heliga platser. Här kommer lite glimtar från vår resa som blev både hänförande och mer kraftfull än både ord och bild kan förmedla…

Vi startade vår resa med en natt i Lissabon som är en av Europas äldsta städer, äldre än London, Paris och Rom. Namnet kommer från stadens förhistoriska namn Olissipo som förmodligen kommer ifrån keltiska Olisippo, Lissoppo. Både fenicier och greker hade handelsplatser där. Det var genom grekerna namnet Olissipo senare fördes vidare till romarna. Enligt gamla legender uppfördes staden av Odysses vars latinska form Ulysses gav staden det romerska namnet Ulyssippo. Lissabons historiska centrum ligger på sju kullar vilket länkar staden med andra berömda sjukullarsstäder såsom Jerusalem, Aten, Rom, Edinburgh, Prag och Barcelona

Vi inkvarterade oss i det vackra gamla platset Palacio das Especiaris i Barrio Alto som är ett av få palats som överlevde jordbävningen i mitten av 1700-talet. Det blev verkligen en härlig första kväll på vår invigningsresa med god tapasfest till billigt pris på Tapas n´Friends Trinidade och därefter blev det Fado-sång och även lite dans för en del av oss … Vi kände hur som Lissabons eter har öppnats och välkomnat oss stort under vår första kväll och natt i Lissabon.

Dagen efter var solig och varm och det var valfri förmiddag för alla som började med fullödig frukost med en pianist som ackompanjerade allt fint. En del deltagare begav sig på sightseeing och andra vilade ut och solade på terassen efter resa och nattliv. Det slog mig att så här kan man också ha det en dag på jobbet … På hotellets terass mötte jag ett kraftfullt uttryck av min daimon och tillbringade en skön stund i solen innan det var dags att samlas åter alla.

Under romersk tid kallades Portugals landområde för Lusitanien. Namnet är en förening av Lux – ljus och tanit – fenicisk mångudinna och gudomlig jungfru som likställs med gudinnan Isis. Hennes emblem är en förening av det egyptiska ank-korset som är symbolen för evigt liv och tillsammans med månskäran. Lusitaniens latinska form, Lux Tanit, betyder förråd av ljus eller fördold plats. Av namnet Lusitania kan vi utläsa att det portugisiska kungadömet är ett land där kunskapen om det eviga ljuset finns gömt för den med insikt att åter uppenbara.

Vi promenerade ner till floden vid Lisbon Urban Beach – Praia Urbana de Lisboa där vi höll en imagination och begrundan av initiationens hav och gudinnan Tanits ljus i Lusitanien. Därefter gick vi på lunch i den gamla saluhallen.

Efter lunch tog vi minibussarna och färdades till det magiska Sintra vars vackra natur och bergsområden ansetts vara heliga sedan uråldriga tider. I forntiden kallades bergen för Månens berg av kelterna och Mons Sacer – De heliga bergen – av grekerna som byggde ett tempel helgat mångudinnan Militha. Romarna återtog kulten och det keltiska namnet som Lunae Mons – Månens berg. Namnet Sintra anses härstamma från Cynthia – den grekiska och romerska mångudinnan – som är bildat av ordet Kynthos vilket är namnet på ett berg.

Vårt första stopp var i den gamla herrgården med vacker trädgård – Quinta Da Ribafria som var helt folktomt och nyligen öppnat för allmänheten. Likt många poeter och konstnärer lät vi oss här transformeras genom tarot och ritual vid brunnen och fann sedan en ny vision som målades i solens sken. Det blev en underbar eftermiddag i gudinnans heliga natur som från en svunnen tid och därefter åkte vi till det vackra hotellet inne i Sintra och checkade in och åt middag.

Nästa dag var det dags för en av de absoluta höjdpunkterna som vi förväntansfullt velat föra vår grupp till i en helt översinnliga och magiska parken Quinta da Regaleira. Vi promenerade tillsammans den vackra gamla leden allt medan solen och värmen ökade efter morgonens grå dimma. Det blev sannerligen en magnifik intiationsväg genom hela området i det esoteriska underlandet.

Initiationen som vi planerat följde Dantes Gudomliga komedi och startade med en imaginativ resa och sedan reell färd ner i underjordens olika riken genom initiationsbrunnen. Vi vandrade i underjorden som leddes oss till vattenfallet såsom en försmak av Eden. Därefter steg vi in genom Österns grotta och vandrade genom tunnlarna och arbetade med själens dualiteter. För att sedan stiga pånyttfödda upp ur den gamla brunnen och arbeta med vår änglakropp. Därefter följde en uppstigning genom paradisets 9 nivåer där vi skådade den gudomliga rosen varefter vi klättrade upp i Sintras torn. Vi vägleddes av Beatrice och vår högre skyddande ängel.

Vi avnjöt en god lunch i parken efter den mycket kraftfulla initiationsvägen och efter lunch vandrade vi in i labyrintgrottorna med fokus på livet som ett äventyr. Vi steg åter ut längs gudarnas och gudinnornas väg och dagen avslutades vid kapellet och enskilt besök i Palatset.Seneftermiddagen var valfri och en del deltagare vandrade eller tog tuck-tuck upp till det färggranna Pena-palatset medan andra slog sig ned för vila på torget i Sintra följt av meditation och vila.På kvällen samlades vi alla trötta men så hänförda på restaurangen med det passande namnet Metamorphosis, för en god middag bortanför turiststråken. Kvällen var fylld av innerliga och intressanta samtal och därefter avslutade vi på den lokala baren där vi också bokat eget bord i den rökfria delen.
Nästa morgon var det förutspått regn och åska hela dagen sedan länge men vi har försynen med oss och fick en underbar dag Monserrate utan en enda regndroppe och sol som silade ner mellan molnen. Monserrate var en av de fantastiska platser som gjorde att Sintra av författare och konstnärer som Lord Byron omtalade Sintra som vårt jordiska Eden. Vi vandrade runt i den stora sköna trädgården som spirade av viriditas-kraft och växtlighet hämtad från jordens alla hörn.

Vi steg in genom Arkadiens nyckel-lösa dörr till Älvrikets kapell och gjorde en ceremoni kring brunnens kvintessens och dop i eldvatten. Thomas Cargill skrev i sitt poem om Monserrate Fairy life in Fairy Land om kyrkoruinen som idag är övervuxen av natur med träd som slingrar sig in i hålrum och portaler. Det är sannerligen en både fridfull magisk plats där man förnimmer älv-rikets alla väsen. Naturen är förenad med kulturen i detta lilla naturtempel och man inser varför Sintra kallas vårt Eden.

Vi mötte väktardaimonen i form av en ensam häger när vi steg in i Eden och sedan på vägen ut såg vi den flyga i väg …

Vi begav oss efter lunch utomhus i soldiset och inköp i trevliga butiken, till Tempelriddarnas stad – Tomar – där vi checkade in på det pampiga Hotel dos Templarios. Jag och Tommy tog en promenad genom den tysta staden på jakt efter lite örter och andra preparat mot förkylning och till vår glädje fann vi förbundsarken i en tempelriddarshop alldeles nära hälsokosten. Från balkonen satt jag i solnedgång och skådade den vackra utsikten mot klostret som skulle besökas nästa dag.

Staden Tomar föddes innanför murarna till klostret Convento de Christo som grundades 1162 av tempelherreordens stormästare Gualdim Pais. Två år tidigare hade man börjat bygga Tomars slott för att försvara landets södra gräns mot saracenerna. Pais översåg byggandet av rotundan vilken var inspirerad av Jerusalems rundkyrka och som skulle komma att bli tempelherreordens högkvarter i Portugal. Lokala legender förtäljer att Pais valde platsen av högst mystika skäl. Genom gudomlig inspiration och användandet av geomantik såg Pais att det var en predestinerad plats som skulle bringa lycka. Detta förstärktes av de sju kullar som omringade platsen, precis som Jerusalem, Rom och Lissabon.

I Tomar uppfördes en rotunda utan dörr. Man kunde endast träda in via en hemlig kammare som användes vid hemliga invigningsmysterier. På Kungen av Portugals sigill på chartret som tilldelade tempelriddarna en tredjedel av landet kan vi utläsa PORTUG-R-AL. Kungens sigill innehåller ett anagram som också kan utläsas POR TU O GRAL: Genom dig, graalen. Således har regionen sedan dess haft en stark koppling till graalens invigningsmysterier.

Initiationens väg som vi vandrade med gruppen genom Castelo Do Convento De Cristo ledde oss genom graalen till arken med hjälp av Hermes Trismegistus…

Stora delar av vår härliga grupp samlas och skådar både uppåt och nedåt …

Prästinnorna sjöng sig igenom både rundkyrkan och andra heliga rum där det var en mäktig akustik …

I Portugal löstes tempelriddarorden aldrig upp liksom i Frankrike på kungens och påvens order utan man tog alla deras tillgångar och mark men efter ett antal år stod de upp som Kristusorden och fick allt tillbaka. Man förstår varför grundarna av det nya riket por tu o graal ville skapa en moderkyrka för att balansera den patriarkala romkyrkan. Detta fick oss att begrunda vikten av att i kritiska situationer inte reagera utifrån rädsla utan att ta djupa andetag för att agera strategiskt för kärleken. För störst av allt är kärleken!
Ovan syns torget i Tomar med Johannes döparens kyrka, statyn av grundaren Pais och reliefen för den hemliga gången.
Det blev sedan ett fridfullt Melusinabad för mig i den vackra poolen på Hotel Dos Templários. Efter en lång dag av ridderskap uppe i Tempelriddarnas Rotunda och kloster – Convento Christo var oerhört skönt och rejuvenerande.På kvällen väntade vår avslutningsmiddag på medeltidsrestaurangen Taverna Antiqua.

Det blev sannerligen en innerlig, uppsluppen och begrundande afton med mycket god mat i goda vänners sällskap. Kvällen bjöd på inspirerande tal och berättelser av alla, sång av många av oss och härliga samtal. Middagen avslutades med att alla fick öppna den heliga arken för att med försynens bistånd erhålla sitt alkemiska elixir. Vi avslutade sedan natten tillsammans i Hotel dos Templarios stora foajé och bar …

Sista dagen på vår invigninsresa begav vi oss till det mäktiga klostret Alcobaça. Vi vi vandrade runt och tänkte på Boels berättelse från kvällen innan som levandegjort Ines och Pedros öde medan vi betraktade deras gravmonument. Avslutningsvis fick vi lyssna till Ave Maria som repeterades inför ett stundande bröllop och det kändes som Gud Moders hälsning till oss fullbordade vår pilgrimsfärd. Mina döttrar är födda till Ave Maria så det känns alltid extra speciellt för mig när den kommer upp när jag besöker heliga tempel och kyrkor.Vi intog en mycket god lunch innan vi begav oss till flygplatsen där hemfärd väntade för de flesta.

Vill härmed tacka alla underbara och fantastiska deltagare som var med oss på detta invigningsäventyr och vars djup, glädje och innerlighet gjorde en sådan stark och kärleksfull gemensam graal. Tack också till alla fotografer för fina foton!

Vill också tacka den heliga portugisiska jorden och alla vänliga människor som mött oss längs vår väg. Vill också uttrycka stor tacksamhet till alla de själar som vandrat före oss i Portugal och uppburit, utvecklat och förvaltat denna hemliga invigningstradition. Den heliga graalens och förbundsarkens mysterier vibrerar i all sin eter …

Alkemisterna begav sig efter avlämning på flygplatsen och varma kramar farväl till den vackra strandstaden Paco de Arcos en dryg halvtimme från Lissabon. Där vilade vi upp oss efter en fantastisk initiationsresa med underbar grupp till Portugals mest heliga platser. Skönt spa, vacker utsikt över floden och ett gammalt kapell mitt i palatsets hjärta gjorde det till en perfekt miljö för återhämtning.
 Sista dagens andrum mellan bad och antikmarknad spenderades i hotellets hjärta som var det 400 år gamla kapellet.Jag känner att Portugals heliga platser verkligen kallar mig åter för nya invigningsäventyr!

 

Din Bild